Hunnebostrands bildarkiv

Sotenäs Personhistoriska Förening

Hunnebostrand

Från Hunnebostrands bildarkiv

Åkaren S.L. Svensson i Hunnebostrand, kallad Mjölkesvensson, hade entreprenad på flera linjer på Sotenäs med ett flertal bilar att transportera mjölk till och från Sotenäs Härads Andelsmejeri, som under drygt 40 år var beläget vid Dinglevägen 9 i Hunnebostrand.

 

Flera av Svenssons söner arbetade i åkeriet som förare. På flaket sitter åkarens son Johan. Flaskorna på flaket var av förtennad stålplåt och rymde 50 eller 25 liter. Ofta var det en lastare med på flaket. Det var ett tungt arbete att lyfta och flytta på de fulla flaskorna. Med tiden ersattes stålplåten av aluminium, men arbetet var fortfarande tungt. Lägg märke till gengasaggregatet och den extra kylaren på bilen.

Bjarne Josefsson

Hunnebostrands bildarkiv

 

 

I början av 1930-talet byggde ett antal ungdomar från Hunnebostrand ett vasshus, vid lilla Dale Vatten, Dàlevàn. Där tillbringade de mycket av sin fritid. De flesta av dem var engagerade i en frisksportareklubb. En stor gren var löpning på olika distanser. Till Hunnebostrands Bildarkiv har inkommit 10 bilder från livet vid Vasshuset på Dàlè.

Det har varit svårt att identifiera alla personer på bilderna.

 

På de två kort som visas här är Sune Stenberg, Stig Dahlström, Harald Svensson och Nils Karlsson igenkända.

 

De ser ut att vara i 18-20-årsåldern. Sune skulle med tiden starta en minkfarm som låg vid vägen till Alpene, Stig, som var en duktig trumpetare, flyttade först till Göteborg men återvände till Fisketången och senare Hasselösund, Harald utbildade sig till körsnär och öppnade pälsaffär i Göteborg, Nils -Sláktarns Nils- flyttade till Smögen och blev fiskare.

Bjarne Josefsson

Hunnebostrands bildarkiv

 

 

Brevbärare utanför postkontoret i Hunnebostrand på 30-talet

 

Damen med väskan är Otilia Brodin. Hon delade ut posten i Ulebergshamn. Mannen vid cykeln är Hilding Strex Persson. Han var brevbärare i Hunnebostrand. Postkontoret var inrymt i Knut L. Karlssons hus i hörnet av Köpmansgatan-Stationsgatan. Knut hade speceriaffär i den norra delen och Posten hyrde i den södra delen. Ca 1939 flyttades postkontoret till Evald Bohmans hyreshus på Köpmansgatan. Där hyrde Postverket fram till dess att den ”stora postdöden” bredde ut sig i Sverige i början av 2000-talet.

Bjarne Josefsson

Bildarkivet Hunnebostrand

 

 

Vy över Bronebácke i Strané på 1920-talet

Bilden är tagen av Sven Nilsson d.ä.

 

På baksidan av ovanstående bild kan man läsa: ”Gåva till Hunnebostrands Bildarkiv av landsfiskal C.H. Åhlander.”

De två större husen är två, av de tre skolhus, som låg på området Bronebácke.

 

De som vill vara fina på´t säger förståss Brunebacke Skolor.

Det vänstra revs för ett antal år sedan efter en brand. Numera ligger det ett hyreshus på tomten. Det högra huset kallas av strànarne för Lundbergs- alias Fröken Jönssons skolhus.

 

Det flyttades för att ge plats åt tillbyggnaden av Tossene Kommunalhus i slutet av 50-talet. Jönssons skolhus fungerade därefter, på den nya tomten, som bl.a. förskola. Vid en difteriepidemi i början av 1900-talet användes huset som sjukstuga. Numera äger Jehovas Vittnen fastigheten. Åhlander har noterat att det lilla huset mellan skolhusen är ”Mor Lovisas hus, mor till Mauritz Olsson m.fl.” Markområdet kring Lovisas hus kallas för Howdéngé. Och Lovisa kallades oftast för Lovisa på Howdéngé. På Howdéngé har Ingemar Eknemar byggt ett nytt hus.

Vägkorsningen på bilden är den samma som idag. (Gatunamn var ännu inte påtänkta, men de i korsningen fick så småningom heta: Köpmansgatan, Stationsgatan, Ulebergshamnsvägen.)

Landsfiskal C.H. Åhlander var verksam i Hunnebostrand mellan åren 1917 – 1928.

Hur han upplevde sin ankomst m.m. till Strané, som då saknade tillfartsväg, har Oskar Hörmander återgivit i LP den 2 juni 1989.

Bjarne Josefsson

Bildarkívet Hunnebostrand

 

Gränsbäcken i Hunnebostrand

Bild nr 1038 i Hunnebostrands Bildarkiv. Fotot taget ca 1900.

 

Mannen med hästekipaget är Alfred Olsson (1854–1918). Vagnen står mitt på stenbron över gränsbäcken mellan Sörstràné och Norstràné i Hunnebostrand. Sörstràné ligger på mark från Hunnebo gård och Norstràné ligger på mark från Ellene gård(ar) . Ordet stràné betyder fiskeläget i delar av Bohuslän. På 1800-talet slutade Strandgatan vid bron över Bäcken vilken med tiden blev lagd i kulvert under Strandgatan. På Ellenesidan var det sjölàn från bron över Bäcken till Ràvé. Sjölàn kallas en låglänt strand som ömsom är torr och ömsom är översköljd med vatten. I bakgrunden ser vi Alfreds hus på Ellene 62:1, Bäckliden 2 i Hunnebostrand. Alfred bedrev skjutsrörelse och hyrde ut resanderum i fastigheten Torggatan 1, som 1909 bytte ägare och byggdes om till Hotell Gästis.

Bjarne Josefsson

Bildarkivet Hunnebostrand

 

 

Mjölkbil vid ett vägskäl i Askum -Aschum- på 1940-talet

Personer fr.v: nr.1 med barn = ?, nr. 2 = ?, nr. 3 = Nils Karlsson (Sláktarns Nils),

Bild nr 2028 från Hunnebostrands bildarkiv.

Trafikbilarna som Olle Olsson köpte av Hotell Gästis 1 april 1933. Olle sitter på O 6993. Den andra chauffören och ynglingen på kofångaren är inte identifierade. Bilarna från vänster: Ford lastbil, Chevrolet och Studebaker.

Personer fr.v: nr.1 = Sune Stenberg, nr. 2 = ?, nr. 3 Stig Dahlström, nr. 4 =?,

Om skjutsverksamheten vid Hotell Gästis i Hunnebostrand.

Byggmästaren Sigfrid Mattson från gården Möhällen i Tossene och hustrun Sigrid Josefsson från Röds Gästgifveri startade sommaren 1910 Hotell Gästis i Hunnebostrand. De drev hotellet som en gästgivaregård/gästgiveri. Stadgor om gästgiverier utfärdades i Sverige under medeltiden. (bl.a. Alsnö stadga 1279). Gästgivarens friheter var ett gemensamt namn för de förmåner som tilldelats gästgivare.

 

1932 avskaffades gästgiveriet som kameralt begrepp och 1933 upphävdes stadgan om gästgiverier och skjutsväsendet. Hunnebostrands Gästgiveris skjutsverksamhet var styrt av ett speciellt entreprenadkontrakt.

 

I § 1 kunde man läsa att skjutshållningen skall vara förlagd till Hunnebostrands gästgivaregård, och skjuts därifrån skall utgöras av 1: med häst inom ett avstånd av 25 km från skjutsanstalten. 2: med automobil inom ett avstånd av 30 km från skjutsanstalten. ”Skjuts skall dock även lämnas till annat ställe, dit farbar väg finnes under förutsättning att den skjutsande icke därigenom kommer att färdas längre väg, än som motsvarar avståndet från skjutsanstalten till det längst därifrån belägna av de nyss nämnda ombytesställen, dit skjuts från anstalten utgöres.”

I § 2 kunde man bl.a. läsa att ”Entreprenören åligger att för varje skjutsdygn, räknat från kl. sex förmiddagen det ena dygnet till samma tid det andra, vid skjutsanstalten efter anfordran tillhandahålla: En häst inom en timme och två personbilsautomobiler inom en timme.”

I § 6 regleras entreprenörens rätt att uppbära skjutslega av resande som begagnar skjuts. ”a/ skjutslega uppbäres för nymil och varje i skjuts utgående häst med 4 kr och 50 öre under tiden från kl. 6 f.m. till 8 e.m. och med 5 kr och 50 öre kl. 8 e.m. till 6 f.m. Lega för åkdon och automobiler enligt av Kungl. Maj:t fastställd taxa.”

 

Den färgstarke chauffören Kanor Karlsson började vid 10 års ålder att sköta hästarna på Gästis. Han fick då 8 kr per månad. Vid 15 års ålder fick han 15 kr per månad. Han har berättat om hur han med häst körde provryttare fram och åter till Dingle och Hallinden och hur det var att köra lastbil med hanndlastning, ”tvättbrädesvägar” och ringkalas, men det är en annan historia.

När gästgiveristadgan togs bort 1933 sålde Sigfrid Mattson sitt åkeri till Olle Olsson som var anställd på Hotellet. Priset för rättigheter och 4 bilar var 12.500 kr. (en 7-sitsig Studebaker O 6993, en personbil Chevrolet O 7472, en lastbil Ford O2165 och en Studebaker coupé för privatbruk). Med tiden sålde Olle personbilstrafiken till Torkel Jacobsson men behöll och utvecklade lastbilsåkeriet. Olle och Torkel var kända åkare i Sotenäs med omnejd. Torkel hade även en körskola i flera år.

Bjarne Josefsson

Hunnebostrandsbildarkiv