Ortbeskrivning  Sotenäs historia 

Askum        Bohus-Malmön         Bovallstrand         Hasselösund

Hunnebostrand          Hovenäset          Kungshamn         Smögen

Tossene                Ulebergshamn          Väjern

Bland de äldsta bevarande spåren efter människor på Sotenäs, finns en mängd boplatser av vilka de äldsta är mer än 8000 år gamla. Från yngre stenåldern finns även stenkammargravar, vilka byggdes för omkring 5000-3500 år sedan. Exempel på sådana gravar är gånggrifter och en hällkista i Hunnebostrand. Från de följande tidsperioderna, brons- och järnåldern, finns också ett stort antal lämningar runt om i kommunen. Framträdande är bronsåldersrösen med sina typiska kustlägen, vilket Tryggerör på Tryggö är exempel på och de många hällristningar som bland annat finns vid Hogsäm, Tossene kyrka och Åby Säteri.

För omkring 1000 år sedan bildades föregångaren till dagens Sotenäs kommun, nämligen Sotenäs Skeppsreda. En annan benämning var Sotenäs härad. Skeppsredorna tillkom under vikingatiden i första hand i försvarssyfte, men samma indelning användes både för kyrklig administration och rättskipning. Under denna tid blev nuvarande Kungshamn utsett till en av samlingsplatserna för vikingaskepp, vilka skulle försvara det nybildade norska riket.

Under medeltiden byggdes de första kyrkorna i Sotenäs, nämligen Askum och Tossene, av vilka Tossene var huvudkyrkan och Askum var annexkyrka. Senare bildades Tossene och Askums socknar. Kungshamns kyrka byggdes år 1779. Under 1500-talet uppstod i och med sillfiskeperioden de första fiskelägena i kommunen, bl a Kungshamn och Hunnebostrand. En mer omfattande permanent fiskelägesbebyggelse uppstod först med den stora sillperioden 1749 – 1809.

Fiske och jordbruk var ända fram till 1840-talet de helt dominerade näringsgrenarna i kommunen. År 1842 etablerade C.A. Kullgren stenbrytning på Bohus-Malmön, vilket innebar början till en storhetstid för kommunen. Stenindustrin växte i storlek under resten av 1880-talet, då framförallt på Bohus-Malmön och i Hunnebostrandsområdet. Genom stiftandet av kommunallagarna 1862 blev de tidigare socknarna kommuner, nämligen Tossene, Askum och Kungshamn.

År 1909 utbröts Malmöns kommun från Askum och år 1924 delades Kungshamns kommun i Kungshamns och Smögens kommuner. I och med sillperioden och stenindustrins starka tillväxt i slutet av skedde en betydande folkökning i kommunen, då främst i tätorterna. Detta krävde bestämmelser om bebyggelse, hälsovård, brandskydd m.m. Därför infördes en ny samhällsform, municipalsamhället, där särskild skatt kunde utdebiteras till bl a hälsovård, brandskydd och gatuanläggningar. Totalt bildades 10 municipal-samhällen i kommunen. Dessa upphörde då vederbörande kommuner övertog municipalsamhällets funktioner.

Under de första årtiondena på 1900-talet fortsatte stenindustrins expansion. Men kriserna på 30-talet innebar en tillbakagång, som fortsatte under de följande årtiondena. även sysselsatta inom fiske och jordbruk har minskat under senare år. Under 1900-talet har två kommunsammanslagningar ägt rum. Den första 1952, då Södra Sotenäs kommun bildades genom sammanslagning av Askum, Malmön och Kungshamn. Tossene och Smögens kommuner berördes ej. Den andra ägde rum 1974, då Södra Sotenäs, Smögens och Tossene kommuner bildade Sotenäs kommun.

Sotenäs Kommuns högsta berg är i Tossene med Hästeberget vid Lundal 132m

Strànarnes namn på platser – dokumentation från Bjarne Josefsson. –”Namn o platser ur Sotenäsperspektiv”